Hej allihop! Kom hem från jobbet för typ 1 timme sen.. Dagen idag har inte varit speciellt bra, jag kände det redan imorse när jag vaknade. Men jag for väl till jobbet som vanligt och inget mer med det. Jag kände ändå nånstans att jag får ta allt som det kommer och jag får väl göra det bästa av situationen helt enkelt. Men det är svårt, svårare än vad man tror. Jag har tidigare haft problem med psykisk ohälsa och allt därtill. Det kanske inte är så många som vet det här (bara mina närmaste) att jag har ätit både lugnande och antideppresiva förut för typ 4 år sen men inte nu längre. För jag har mått bra under den här tiden, absolut.. Men nu, på senaste tiden, har det inte varit speciellt bra. Ganska mycket mer neråt, än uppåt eller vad man ska säga. Och helt ärligt, jag vet inte varför det har blivit så. Jag har ju allt man kan tänka sig. En familj och vänner som jag älskar mer än allt annat. Så varför känner jag mig inte lycklig när jag borde vara det?! Och jag har verkligen ingen lust att börja äta tabletter igen. Man vill ju naturligtvis må bra utan massa sånt. Men ibland måste man, så är det. Men jag hoppas att allt blir bättre snart och att jag kan få må bra igen och vara lycklig. Jag kan säga såhär, om jag inte haft mina vänner & min familj vid min sida, skulle jag inte sitta här. All kärlek till er! <3

Nu har jag skrivit massa negativa saker, så jag slutar här. Det är bara så himla skönt att få skriva av sig.. Hoppas ni får en trevlig kväll. Kram! <3